linasu

Efter många om och men har jag packat nästan klart. (Om jag tar upp den här, klarar jag gränsen på 20 kg då? Men åh, varför går det inte? Om jag byter plats på den här och den här då? Men åååh.) Jag är glad över att vädret ska bli bättre i alla fall. Usch, om det regnar vet jag inte hur jag ska göra. En resväska på 20 kg, en ryggsäck på ca 6kg och en "handväska" på 6kg. Maxvikten är nådd i alla väskor. Och jag ska ha på mig två linnen, leggings, jeans, ulltröja, stor stickad sjal, en jacka som är tajt även utan ulltröja, åtta armband och fyra halsband.

Människor som ska vara bortresta en längre period skulle tillåtas en högre maxvikt på sitt bagage, tycker jag. Trots att jag skickat åtta kg med pappa har jag fått kämpa med att få hem allt utan övervikt. Lite har jag köpt här, men innan jag åkte packade jag också om oräkneliga gånger. Ska nog skriva ett brev till någon som bestämmer.

Det var lite ledsamt att säga hejdå till lärarna på skolan, men roligt att få höra att jag varit en bra student som gjort stora framsteg. Alla önskade mig lycka till i framtiden. Carmen sa det italienska uttrycket: "In bocca al lupo," som ordagrant betyder "i vargens mun" och det sägs bringa tur om man svarar "Crepi il lupo, crepi il lupo." Den svenska översättningen skulle kanske vara -Lycka till -Tack. Inte lika kryptiskt, men det finns säkert någon mer långsökt...

Ikväll ska jag ut och äta middag med Alberto och imorrn åker jag. Ciao Viareggio och Ciao Italien. Ci vediamo!