Weekends

Helgen har gått supersnabbt. När jag skulle möta mamma och Sara på flygplatsen pratade jag med en italiensk tjej och jag kunde både förstå vad hon sa och fråga lite tillbaka. Heja. Sen var det tur att jag visste hur jag kunde fråga om jag var på rätt tåg, eftersom jag annars har svårt att lita på fasta tidtabeller som visar perrongnummer och elektriska skärmarna som säger andra nummer. Ett tåg tog mig i alla fall till flygplatsen och jag kunde krama om mor och syster. Väl tillbaka visade jag lite av min stad och när vi lämnat väskorna i deras fräscha hotell lagade vi en sen middag i min lägenhet.

Efter detta har helgen bjudit på skratt, mat (både god och mer... tja, spännande), låååånga promenader, glass i glasburkar, frukost på hotellet och resor till Pisa, Lucca och Firenze. Kanske blir det en tjejresa om något år igen, eftersom vi bara har nosat på ytan av städerna nu. Det är lätt för mig att besöka dessa ställen, men det är roligt att åka med Sara och mamma också. Tack för i helgen, kära ni!

Nu har jag varit i detta främmande land i fyra veckor och hunnit med mycket. Åkt till Lucca, Firenze, Cinque Terre, Massaciuccoli, Cave di Marmo och till Pisa två gånger, testat vongole, fått säkert en miljon myggbett, gått från nybörjarnivån 1A till 1B och nu till 2A, pratat med ungefär 30 nya människor mer än en gång, bytt rumskompisar, varit på fyra torsdagsmarknader, fått en italiensk färg på kroppen och mycket annat. Under de kommande nio veckorna ska jag äta ännu mer pasta, frukt och grönsaker än jag gjort hittills (är det möjligt?), besöka Venezia, Rom, Milano och Siena om tiden och pengarna räcker och lära mig så mycket italienska som det går.

Idag har jag träffat en svensk nittonårig tjej som jobbar här som aupair, men inte lärt sig mer än några ord på en månad, eftersom pappan i familjen är svensk och barnen tittar på svenska filmer. Så mycket mer jag har lärt mig på den tiden. Nu ska hon i alla fall läsa italienska i min grupp i tre veckor och förhoppningsvis lyckas vi förbättra tillvaron och övertyga henne att stanna, istället för att hon ska åka hem tidigare än det var sagt. Det kändes mer naturligt att prata engelska, så det råkade jag göra även när inte Kate eller Christa var med.

Sen bor jag ensam i min lägenhet nu. Frågade föreståndaren på skolan om det var någon som skulle komma, men eftersom det är lågsäsong nu går det bara tio-femton studenter på skolan och de har annat boende. Det blir intressant att se hur antalet förändras och om jag kommer att bo själv i en fyra i flera veckor eller dessa två som kommer innan fler studenter möjligtvis kommer. Vi får se. Det är skönt nu iaf!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0