linasu

Det är roligt att få höra att min skiva blivit uppskattad. Jag vill inte säga att jag är duktig eller bra på att sjunga, eftersom jag anser att det är upp till lyssnaren att avgöra, men jag blev glad av att höra komplimanger. Första gången jag lyssnade på låtarna fick jag rysningar och det var en underlig känsla att få rysningar av sig själv. Vad jag har märkt när jag har lyssnat på skivan nu, är att den slukar all luft omkring mig och är så fylld av sin egen kraft att det bara blir den och jag.

Det känslan kan jag vara ensam om att få, eftersom vi alla är olika. Vi upplever den på olika sätt och tycker säkert inte lika om den, men det är så det ska vara med musik och människor. Vi är olika och behöver olika saker i våra liv. Min kropp vill ha citron, rabarber och annat surt och min själ vill ha de vänner jag har. Någon annan kanske inte alls behöver sura matvaror, kan tycka om andra människor, men kan även tycka ganska likt mig. Eftersom vi är två olika människor förändras då det vi behöver, som en parfyms doft förändras vid en människas egen doft. Det är något som visar att vi är så levande varelser. Vi förändras.

Hur än skivan förändras för er eller hur ni förändras av den, vad ni tycker om skivan eller vad den än betyder för er, var den från mig en liten present; en tanke och en tid nedlagt för att ge ett färdigt resultat. En trist dag när jag inte är i närheten och kan ge en uppiggande kram, kan i alla fall min röst vara där och försöka hjälpa humöret på traven. Och så finns det alltid en kram att hämta i vinden(även när det inte blåser), bara så ni vet!