Prove
Idag har jag sjungit för första gången sen jag kom hit. Jag saknar det fort, för nog har jag velat sjunga tidigare, men det finns inte så stora möjligheter. Grannen ovanför har ett piano och det finns ett på skolan också, men jag vill inte gå till grannen och skolan är bara öppen när det är lektioner. Nu kan jag sjunga, eftersom jag är ensam i lägenheten och datorn har batteri en stund till. Jag måste ha ett piano i mitt hem, för det här känns tomt. Det är genom att sjunga som jag bearbetar saker som händer i mig så det känns konstigt att vara så här begränsad.
Hoppas att det är sådan lågsäsong i höst att jag får vara ensam ofta, kanske till och med bo ensam ett tag. Det skulle vara skönt. När jag pratade med min rumskompis som ska åka hem efter den här veckan (som så många andra) sa han att jag nog inte skulle behöva dela rum med någon, eftersom det är lågsäsong nu. Det skulle i och för sig vara roligt att bo med flera olika människor, så jag hoppas att det kommer en eller två någon gång.
Idag har det i alla fall inte regnat så mycket, men jag köpte ett paraply så jag är beredd på nästa skur. Pratade lite italienska med Eleonora, som är en 83-årig student från USA och det blir så mycket lättare att prata när vi börjat gå igenom dåtidsformerna så nu kunde jag säga att jag var och handlade igår. Jag ska nog bli bra på det här.
Haha, just ja, när jag gick förbi en telefonkiosk såg jag någon röra sig därinne och jag tänkte ”jaha, att folk använder såna där fortfarande” och så gick det ut en man som fixade till sina byxor. Oops! Det var inte det jag tänkte att man skulle använda kiosken till, men man är ju olika...
Härligt höra att du börjat sjunga:D